Working

Lilla goa Saga som alltid gör mig glad!
image56

Klockan ringer 7.30.. ööö. Matte snoozar och vi sover lite till. PIIIP. ööö. Snooz. PIIP. Snooz.
Aja upp och stressa nurå blire när vi väl får tummen ur röven.

Btw, golfen gled som en isbana igenom besiktningen igår, underbart!
I alla fall så skynda vi oss in till ungdomsmottagningen för att byta min p-stav. Jag fick bedövningsplåster och skulle komma tillbaka efter 1,5 timme. Vi hämtade ut p-staven med recept på apoteket. Därefter gick vi till tandläkaren för jag vill teckna tandhälsovårdsgrejen eftersom mina tänder inte är att lita på och en till visdomstand är under uppror. Vill inte veta vad det skulle kosta annars... Jag log och var himlans trevlig som bara jag kan ibland och fick en gratis tid för att kolla läget i munnen innan jag tecknar avtalet. Yes!
Sen lunka vi bort till banken och jag fick en chock. Man (iaf jag) brukar tänka att om man kommer någonstans precis när det öppnar så äre tomt och lungt. Inte på banken (Swedbank) kan jag lova! Minst 12 st, pensionärer, invandrare och alkoholics + mig utanför och trängdes för att komma först in till nummerlappsautomaten. Konstigt nog lyckas 2 halta och en alkis före mig, vad hände? Jaja, trots allt kom jag fram snabbt men vad hände sen igen då? Det enda lilla jag skulle uträtta var att beställa ett nytt bankkort (vilket jag nyss gjort) eftersom mitt första blev sämre och sämre med magnetremsan. Och jag beställde ett nytt nyss också men det glömde jag hos mamma och det är spårlöst borta. Det tog en halvtimme! Till slut gick jag och fråga henne vad hon höll på med och då sa hon att hon hade spärrat mitt kort jag har bara för att hon trodde jag menade att jag tappat det. ÖÖÖÖ idiot. Så skulle hon skicka det nya till mamma och sen ska hon skicka det hit. Duktigt! Så nu är jag utan bankkort minst en vecka, roligt.. Men billigt. Som tur var råka jag ha 4000 sparat på hemlig plats ;) det där sa jag inte....
När jag väl kom tillbaka till ungdomsmottagningen så tyckte jag inte bedövningen hade hjälpt, vilket den hade alldeles utmärkt bara att jag är så jäkla mesig. Så jag fick en ny tid i Bergvik som jag inte kommer kunna ta för jag ska och prata om MITT NYA JOBB! Slutar väl med att jag får en liten skrikande unge mitt i min nya karriär. Hahaha.

Senare på dagen bakade jag 50 chokladmuffins med vit choklad och vanlig choklad i. Ååå underbart gott.
Sen åkte jag med flickorna ner på fotbollsträning som de försöker få mig att börja med.. Hmm. Ska nog i alla fall kanske börja träna med Emelie och Malin (mfl?) i Bollnäs på nåt träningsställe. Vi får se vad min historia slutar.
Idag kom söta Ellen hem från Thailand och Vietnam så imorgon ska Emelie och jag in och ha lite kvalitetstid med henne. Jag har lovat att ta med muffins och så ska vi ta med våra vristtyngder och gå promenad och bowla. Mysigt!

På torsdag är det möte med min nya arbetsgivare och på måndag börjar jag en utbildning, som det ser ut nu. Håll tummarna för mig tack! :)
XO XO

Jag slutar aldrig skratta

HAHAHAHAHAHA jag sitter verkligen här och skrattar rakt ut med mig själv för fy vad tokigt allt kan bli.... :D :D :D
Idag gick jag in på Audio Video för att beställa ett Telia Vänner-kort (jag har 3 nu). Såklart vill jag behålla mitt nummer och det trodde jag gick och fixa lite smidigt genom en dator och ett glatt humör. Så var icke fallet. Dock var de så himla trevliga och hjälpsamma så jag fick skriva på lite papper och skulle få ett sms skickat till mig inom 2 veckor ungefär. Det skulle jag ta med och visa för dem och då skulle de fixa ett kort åt mig lite lätt.

Vi åkte hem och min mobil ringer, det är Heidi på Teleperformance som berättar att jag känns väldigt intressant för arbetet och undrar om jag skulle vilja vara anställd genom manpower. Visst säger jag. Hon skulle prata med dem och de skulle ringa mig imorgon. 10 minuter går och hon ringer igen, hon får inte tag på min referens.. Jag undrar vad jag ska göra men bestämmer mig för att ta chefem som referens istället då hon är hemkommen från sin utlandsemester. Jag ringer Ann-Louise som jobbar och frågar efter chefens nummer men då säger hon att min referens åkte just och är på väg hem så ring henne om några minuter så är hon hemma. Jag lyder och ringer sen Helen (min referens). Hon skulle vara hemma så Heidi kunde ringa när som helst. Jag ringer Heidi och meddelar detta och hon ringer Helen ögonaböj.

Plötsligt kommer det där sms:et från telia som skulle komma inom 2 veckor. Jag blir lycklig men börjar tveka när det står EJOK/telia på slutet. Ej okej? Jaja bajs. Ringer telia och frågar vad sjutton. -Registrera dig hos 3 först så kan vi flytta över dig. Reaktion: Yes, lätt som en plätt!
Ringer 3- Gå in på hemsidan och registrera dig. Reaktion: Det gör jag, smidigt värre.
Nytt sms: EJOK/telia. Reaktion: WTF?
Ringer telia- Då skickar de ny förfrågan till 3 så ska det nog vara fixat, om inte är det 3 som bromsar. Reaktion: Äntligen! (trodde jag)
Nytt sms: EJOK/telia...... ÖÖÖÖ Ö Ö
Ringer 3- (kan inte sluta skratta för allt tok händer jämt mig) Hjälp mig! Vad är problemet? Nummret jag har står på Matte! Reaktion: Skäms ihjäl, tröghjärna
Ringer telia- "Hej jag är dum i huvvet hjälp mig med fullmaktspapper. "
Den trevliga killen skickar papper omedelbart och skickar med ett returkuvert så när de är påskrivna är allt fixat. (förmodligen!)

Jag går ner för att sätta på ris och potatis tills familjen Andersson kommer hem och då ringer telefonen. Det är Helen (referensen) som undrar om jag vill veta hur det gick när Heidi (arbetsgivaren) ringde. Klart jag ville men efter allt krabb hade jag glömt bort jobbet. Haha. Helen som är en otroligt snäll människa hade sagt så himla fina saker. Heidi hade frågat hur hon trodde att jag skulle klara av att sitta i kundtjänst och då sa Helen.... Vänta nu? KUNDTJÄNST????!?!!!! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA tänk om det ringer sånna som mig????
Vilsna idioter som bara glömt bort väsentiga saker och skrattar sig igenom långa samtal om logiska grejer. Herregud hur i hela världen ska jag kunna vara lika trevlig och duktig som alla de som hjälpte mig idag?

Haha, ibland kan jag bara sitta och skratta åt mig själv, jag är så jävla dum i huvvet. Ha ha ha ÖÖÖÖ Ö Ö

Lalalala life

image55

It´s only when you´re tested that you truly discover who you are.
And it´s only when you´re tested that you discover who you can be.
The person that you want to be does exist, somewhere in the other side of hard work and faith,
and belief and beyond the heartache and fear of what life has.
 

Lots of love

image52

aaaaaaTJO

image51

"Det kommer bara leda till något ont", spelar Matte. Jag nynnar med och när de sjunger "aaaaaaaa" men plötsligt avbryts mitt aaaa-ande av ett högt TJO! Jäkla lilla unge som smittat mig för 3:e gången... Det är bara så svårt att bli arg på dig då du alltid är så söt och alltid gör mig lika glad.

Idag har jag varit på arbetsintervju. Det gick ganska bra, jag är dock väldigt skeptisk eftersom jag råka typ framstå lite motsatt mig själv ett tag har jag kommit på i efterhand.
Det är så svårt att vara sig själv när man bara tänker på hur dem vill att man ska vara. Nu kan jag i alla fall inte påverka någonting, vi får helt enkelt se hur det går.

Idag har vi varit ute med Sagis igen och åkt pulka. Det var roligt och hon var kidnappad 2,5 timme innan pappa Janne ringde och fundera om vi gått vilse. Då hade vi smygig förbi deras hus och tagit hem henne någon timme innan. När jag sedan lämna hem henne blev hon tokig och skrek. Vi hade alltås haft så kul att hon inte ville hem, visst äre toppen!

Nu ska jag lägga mig och titta på Andra Avenyn, Anna Pihl och 2900 happiness. Jag hoppas det gör mig frisk!

So long, xo xo.
http://helenajansson.bilddagboken.se/

Happi


image50

Detta skickade en vän till mig för ett tag sen. Trots att jag har svårt att tro på minst hälften av påståenderna så blir jag så lycklig av att läsa det och kan läsa det om och om igen!

1. Det finns minst två personer här i världen som du skulle kunna dö för.
2. Minst 15 personer älskar dig, på något sätt.
3. Den enda anledningen till att någon skulle kunna tycka illa om dig är för att de vill vara precis som du!
4. Ett leende från dig kan göra vem som helst lycklig.
5. Varje kväll så tänker någon på dig innan han/hon somnar.
6. Du betyder ALLT för någon.
7. Du är speciell och unik.
8. Någon som du inte ens visste existerar, älskar dig.
9. När du gör ett misstag så kommer alltid något positivt ut från det.
10. När det känns som om hela världen vänt dig ryggen, titta åt ett annat håll.
11. Kom alltid ihåg komplimangerna du får, glöm skitsnacket.

Och kom alltid ihåg: När livet känns surt som en citron, be om en tequila och salt och bjud över mig. Riktiga vänner är som stjärnor, du ser dem inte alltid, men du vet att de alltid finns där.


Visst blir man lite lycklig och känner sig sådär speciell och behövd? Stort leeeeeeeeeende.
XO XO http://helenajansson.bilddagboken.se/

What´s home?

Det var med sorgsenhet vi lämnade mamma och dem idag för en resa norrut. Jag hade velat stanna längre, nu vet jag ju inte alls hur länge det kommer dröja tills nästa gång vi ses..
Efter ett par mysiga dagar i Hannäs så är vi nu i alla fall tillbaka i Bergvik efter 5,5 timmes bilfärd.

Under dessa dagarna hos mamma så har vi fixat i huset. Burit ner våra möbler och prylar från lägenheten och gjort ett fint gemensamt hem, i alla fall en god början. Jag bytte gardiner i 5 fönster och hängde upp ett dussin tavlor, slet ner minst lika många. Det är på både gott och ont att ha en inredningsintresserad, envis, målinriktad dotter i huset! Resultatet av mina pådrag blev dock bra och både mamma, Conny och alla barn, hundar och katter vart nog nöjda. Jag hade velat stanna mycket längre och pysslat men tyvärr kallar arbetsintervju (som kommer gå åt katten!), p-stavsbyte, arbetsförmedlingen och bilbesiktningen. Därför var vi tvugna att åka.

Jag undrar om jag någonsin kommer kunna sitta fast, stilla på en plats och känna mig riktigt trygg och hemma igen. Vart jag än är så känner jag mig inte helt hemma, förmodligen kommer det aldrig bli så igen heller med tanke på den utspridning jag har på dem som betyder allra mest. Blekinge, Småland, Östergötland och Hälsingland. Allt är lite hemma, och kanske mitt alldeles egna riktiga hem måste skapas av mig själv och mitt hjärta.

Livet är inte lätt, och det har ingen någonsin sagt till mig heller. Ändå är det som om jag bara går och väntar på att saker ska hända åt mig och allt bara ska bli perfekt,.

Nu ska jag lägga mig ner lite i vår lilla 90cm hårda säng, just nu känns det som det behövs en såndär gråt-tänkare-förvirrings-minut.
i miss you, XO XO

Familjekris

Idag tog vi plötsligt tag i våra liv och åkte till mamma efter att vi varit på middag och semla hos farmor och farfar. Det var inte bara kan jag säga för det var snöstorm så vi såg inte ett pink vissa sträckor. Otäckt!
Nu är vi i alla fall framme för ett tag sen. Eftersom mamma och Conny har flyttat ihop så bor vi numera trångt kan man säga. Det är mamma och Conny, hans barn Johannes, Johannes storebror Johan, Johans flickvän Hanna, jag, våran Johan, lillebror Tommy, och min Matte. Puuh, gissa bara hur det såg ut när vi alla skulle äta semlor!? Vi har dessutom tre olika dialekter i huset, hälsingemål, småländska och östgötemål eller vad det nu heter. Där har ni svaret på hur det låter här. Lägg då till att här bor 2 hundar och 3 katter... Lillasyster Sophie, hennes pojkvän Rickard, Connys äldsta barn Jenny, hennes pojkvän och pojkvännens barn tillhör också familjen. Som tur är bor de inte här.

Nu är mamma, Conny och Johan på väg att hämta 8 pizzor...

Gissa om det blir sovmorgon imorgon. Gissa om man kan ta en dusch på morgonen.. Gissa om var och en har en egen spegel. Gissa om jag älskar att Matte just nu spelar Guitar Hero...

Nu kom pizzorna, hur ska alla vi med alla pizzor få plats runt matbordet?
HA HA HA

Nej, nu får det vara nog för idag. XO XO

Earthquake?

image49

23.11 - Bang, poff, PANG! Matte och jag tittar på varann, BOM, spärrar upp ögonen tittar runt omkring oss, (bing!) "Vad faaaan är det där?" Lovve i telefonluren börjar undra vad vi håller på med. Jag tror det är jordbävning på gång eller åtminstone någon som försöker skaka loss räcket ute i trapphuset. Jag smyger mig ut i hallen för att kolla läget genom titthålet men när jag kommer ut i hallen hoppar jag till för där står redan pappa och glor, MED EN KNIV I HANDEN! OMG tänker jag, det är någon som ska mörda oss och pappa ska som en hjälte rädda livet på oss. Jag frågar vad som pågår och pappa säger att "det var bara en soffa". Jaha? Bara en soffa? Jag kikar själv ut genom ögat och får helt riktigt se en tvåsitssoffa ligga precis utanför dörren. Anledningen till att pappa hade kniven i handen var att han var mitt uppe i att skiva limpa när bullret kom. Helt lugn går han tillbaka till det och konstaterar att det är lugnt "det är bara a-lagaren ovanpå som håller på". JIIIIISEES! Då har han alltså kastat ner sin soffa en våning i trapphuset!! Lugnt och lugnt, bara och bara.... Hur sjutton ska jag kunna sova inatt?

Jag mummlar på lite till med Lovve i luren tills vi båda anser att vi fått nog och bara svamlar. Då lägger vi på och jag kommer på en rolig lek. Jag ville att Matte och jag skulle göra om samma miner som vi gjorde när banget och poffet och de kom. Han tyckte bara jag var knäpp och trött så han blev inte med.

Nu sitter jag här med mig själv och mina 4 låånga naglar, stolt btw. (jag har aldrig haft långa naglar förr!)
Jag ska titta på älskade Lost som kommit idag efter ett evighetsuppehåll. Jippijajj!

Mycket kärlek och lucky bamboo.

Therese gör mig glad!

image47

Tack Therese för att du alltid skriver så himla fint. Lika mycket som du skriver att min blogg påverkar dig, så gör dina kommentarer mig lycklig!
Bara för att du är så härlig så vill jag nynna en sång för dig som jag hoppas gör dig glad fast du har hemlängtan.

I wanna give you a good song
Something you may need when you feel sad and grey
Sometimes we all need to sing a long
Just let it out push your heartache away
Girl I have seen you've been struggling

Trying to figure out why they left you behind
I know just how miserable you've been
So let me help you find a way to make sweet music again


Sometimes we all have bad days

When everything feels far away
If you'd ever let me I'd do my best to bring you up again

Jag är glad att jag fått lära känna dig!
Stor kram till Irland
image48

Ett andra hem..


image44


image42
image43

Eller ska jag kanske skriva ett tredje hem, eller ett annat hem. Ofta påpekar folk "jaha så det är hemma för dig nu" eller något i den stilen. Antingen besvikna för att jag inte tycker hemma är nära dem eller kanske mest för att de är nyfikna på vad som känns som hemma för mig efter alla omställningar som skett under de senaste åren.

I lördags tog min hjärna hjärtat i handen och drog med sig Matte mot Blekinge och Karlshamn. En plats som säkerligen alltid kommer vara ett andra hem för mig. På vägen dit kändes det lite pirrigt. Mormor hade flyttat till en annan lägenhet än den hon haft sen jag var liten. Skulle jag ändå kunna känna samma "hemmakänsla" som vanligt? Så fort jag klev innanför dörren och hörde mormors härliga blekingemål ropa "är ni redan här", hon kom småspringade och gav världens största mormorkram och doften av mysk (mormors parfym) hoppa in i näsan så visste jag att det är inte platsen hon bor på som spelar roll. Det är mormor som alltid får mig att känna mig som hemma.
image27

I några underbara dagar så hann vi med mycket. Varje morgon vaknade man av att mormor tassa runt i lägenheten och prata telefon, hon tyckte hon var jättetyst. På kvällen somna man till att hon mummla i sömnen och snarka om vartannat.

På söndagen åkte vi till Mc Donald´s och åt lunch. Solen strålade så vi bestämde oss för att ta en tripp till Lövingatorpet. Där är alltid lika vackert och där finns så många mi nnen. Varje gång vi kom dit för att tillbringa sommaren där så kuta vi från bilen direkt runt huset i smultronrabatterna, sedan kasta vi oss på hallonbuskarna och gav inte upp förens vi var proppmätta. Skogarna runt omkring är fulla med kantareller och blåbär och gården helt omringad av åkrar.



Efter att ha vandrat runt och bara njutit i solen så åkte vi till familjen Lundberg. Vi bestämde oss för att överaska dem för när vi ringde dagen innan så sa de att där var så stökigt så de rekommenderade oss inte att komma. Väl där, oinbjudna så blev det fest med handboll, semlor och daimtårta! Gissa om vi brydde oss om det var lite stökigt. :)


Det var så roligt att träffa dem, vi hade inte setts sen min student. På kvällskanten åkte vi hem till lägenheten och åt varma mackor med pepparsås, mums.
Dagen därpå tillbringade vi på stan. Vi åt på restaurang, handlade lite och hade det bara mysigt. På vägen hem köpte vi med oss semlor och gogrejer som vi smaska i oss när vi kom hem. På kvällen lagade jag tacos och vi såg på film.
image39


Igår gick Matte och jag lite ärenden när mormor var iväg. Sen organiserade mormor och jag skafferiet lite och på kvällen lagade jag gomat igen. Vi tittade på ?Alla älskar Alice?.




Nu ringde mormor precis och undrade om vi kommit hem ordentligt. Hon är så härlig, min största idol. Hon står upp för det hon tror på, trots många motgångar i livet så kämpar hon alltid och hon har så enormt mycket vänner och alla hon träffar tycker om henne. Dessa dagarna har varit de bästa på länge. Hela dagarna går man med ett leende på läpparna och allt är så mysigt. Man blir lite som ett barn igen! :)

Nu går livet vidare efter ett par härliga dagar. Vad som händer får vi se?
XO XO
http://helenajansson.bilddagboken.se/

Blåst

image14

Matte på stan i Onsdagens busväder

Det susar i knutarna, himlen är grå och det smattrar mot fönstret. Vilket ruskväder! Jag har inte brytt mig om att rulla upp persiennerna utan istället har jag tänt ljus och myskampor. Jag sitter med en tallrik ischokladglass och persikohalvor i knät och fick sån lust att skriva lite. Det är lättare att hitta saker att skriva om när det är tyst och lungt runtomkring en. Det enda som hörs är vinden, smattret mot fönstret och de små barnfötterna som dygnet runt tassar runt på våningen över.

Idag vid 12.30 åkte Matte iväg på "studiebesök" till ett bygge i Vislanda som han ev. ska börja jobba på. Han är inte 100% sugen på det men han borde absolut ta det om han känner att han är kompetent nog att klara av det. Vi får hoppas det går bra, i så fall är det bara för mig att sätta fart och fixa jobb. Om han inte tar jobbet så blir det en tripp till mormor och sedan upp till Söderhamn där jag har två jobb lite på gång.. (haha)

Jag tänker ofta att allting står still och ingenting händer. Men om man tänker efter så har jag tagit mig över 60 mil iväg och arbetat och sedan har jag möjligheten att välja att bo på 4 olika ställen i Sverige och faktist ha en stor del av min familj vart jag än befinner mig. Det är på gott och ont att det är så långa avstånd men jag känner ändå att jag har det faktist så himla bra. Jag vet att mamma och syskonen trivs jättebra, pappa och släkten här hemma i Växjö mår bra, mormor trivs som fisken i vattnet i sin nya lya och familjen i Norrland har det bra. Vad jag (och Matte) än bestämmer mig (oss)  för så har vi en tryggheten (i ryggen?) som är guld värd.

Btw. Min nya dator funkar bra och jag är så glad över den, det bästa av allt är när Matte blir lite avundsjuk på mina finesser. Hans dator kostade minst 3000:- mer än min men ojojoj vad mycket finare min är ;) Haha.

Nu ska jag gå och fixa lite tills Matte kommer hem, börjar fundera lite nu vart han tagit vägen.. :)
Happy friday och trevlig helg! XO XO

http://helenajansson.bilddagboken.se/


Semlor är toppen

Pappi och jag
image13

Dagarna bara rullar iväg och plöstligt har jag vant mig vid att vara hemma så nu börjar jag snart längta bort. Vad är det för fel på en? Man blir verkligen aldrig nöjd! I dagarna ska vi i alla fall bege oss till mitt älskade Blekinge och mormor. Toppen :)

Lite om vad som hänt under dagarna sen jag skrev sist. I lördags vaknade jag, lagom pigg efter fredagens partaj, av att farmor ringde. Vi åkte dit och åt fastlagsbulle=semla, MUMS. På kvällen åkte jag, Matte, Lovve och Fidde och åt souvlaki på La Gondola och sen gick vi och såg Arn på bio. Vi kom sent så vi fick sitta näst längst fram och titta från väster till höger. När vi gick därifrån hade jag ont i huvudet, ögonen och nackspärr! Det var det väl nästan värt för filmen var ganska bra. Dock lik alla andra sådana filmer med krig och en kärlek som väntar där hemma.
På söndagen åkte vi till faster Susanne, med familj, och åt mumsmat. Känns som vi bara åker runt och äter, haha. Igår var Matte på arbetsintervju på Lernia och det gick ganska bra så vi får se hur det slutar. På eftermiddagen var vi hos Barbro, min pensionärspolare, och fikade och pratade. Sen åkte vi hem och beställde en dator åt mig.
Idag bestämde vi oss för att göra en utflykt så vi drog till Kosta Outlet. Jag köpte en mysoverall i Large bara för att den var billig, så sjukt typiskt mig. Jag kan lägga till att den är väldigt skön men mindre attraktiv. Pappa och jag kan turas om att ha den...!?

På vägen hem hämtade vi min dator. En HP Pavilion 6610. Den är snygg som sjutton och känns toppen.

I morgon får vi se vad det blir för äventyr! Tvätta ska vi i alla fall göra. På torsdag blir det förmodligen en tripp till Blekinge och då blir vi utan internet ett par dagar. Hur ska detta gå? :)
Nu ska jag söka ett jobb och äta mer tacodipp.

Ha det så bra! XO XO

"Klassåterträff"

Nu har vi varit här hemma i Växjö ett par dagar. När man varit borta härifrån länge är man lite orolig för att man missat en massa och inget kommer vara som förut, vilket inte stämmer ett dugg.

Igår var det dags för klassåterträff med ID04A, jippijej. Halv sju skjutsade Matte mig till Sofia. Vi satt och pratade igenom vad som hänt de 7 månaderna vi inte setts på. Efter bara ett par minuter kändes det som om vi sågs sist för bara ett par dagar sen, allt var sig likt. Jag trodde de hade haft flera återträffar men så var det verkligen inte, så det var inte bara jag som var lite nervös inför kvällen. Lite över 20 åkte vi för att plocka upp Robba och Emelie för att anlända vårt mål hos Robin Andersson. När vi kom dit kändes det konstigt, men sjukt kul. Alla såg ut som vanligt, det var samma dåliga skämt och (inte dåliga) stämning som alltid. Vi hade kramkalas och pratade om vad vi gjort sen vi skildes åt för drygt 7 månader sen. Det var så himla kul att nästan alla var där, Hanna och Lottis saknades såklart mycket, sen 3-4 st till som inte dök upp kanske. Vi var alla utspridda här och där, någon i fjällen, Skåne, Australien, på Ica, i Norge. Haha. Men för en kväll så återförenades vi och pratade minnen. Tack för en trevlig kväll, jag kan förstå varför jag längtar tillbaka till skolan ibland. Allt var lätt och vi hade så himla kul varenda dag!

Under kvällens gång hann jag berätta vartjagbornu vartjagvillbo skabo vadjagvillgöra blablabla ett antal gånger. Det roliga är att historien lät typ:
"Jag har ingen aning om vart jag vill bo, det beror lite på jobb" "Matte ska på intervju här i Växjö på måndag, ett företag i Söderhamn vill att jag ska komma dit på intervju" "Vi får se" "Jag vet inte vad jag vill göra det beror på..."

Eftersom min kamera har börjat leva sitt eget liv så gjorde jag ett desperat försök att använda pappas kamera vilket bara resulterade i ett gäng med suddiga, nästan svarta filmer. :S Hoppas jag kan få Sofias bilder.

Ikväll ska vi först och och äta god mat och sen gå på bio. Hoppas Lovve ringer snart och säger att hon och Fidde ska med bara!
Ha en toppenlördag! XO XO

"Expansiva Växjö"

Våra Rottnepojkar
image12

Växjö - Europas grönaste stad
Växjö - Metropol i möbelriket, glasriket och designriket.

"Man får vara glad att man inte bor i Växjö. Det var dysterhetens plats i Sverige under december. Åtminstone om man räknar antalet soltimmar. I Växjö var antalet soltimmar noll.
-Sammanlagt hade Växjö cirka 20 minuter sol, säger meteorolog Alexandra Ohlsson."

Lite kort och gott om Växjö! Hahaha. Vilken tur att man tillbringade december i Hälsingland kanske. Fast där har man inteheller sett så överdrivet med solsken tyvärr.
Idag har vi vart och hälsat på Lovve på jobbet (MediaMarkt) och vi handlade lite prylar. Sen åkte vi vidare till stan och drog på oss lite med skit. :D Vi hann bara halva stan sen gick parkeringen ut så vi tar resten i morgon.

Jag lovar att ta lite kort och lägga upp på bilddagboken Therese :) Väntar bara på solen då så det ska se lite roligare ut. Haha! Min kamera har ju blivit knäpp så därför måste jag ta med Mattes och den är så klumpig så den kan jag inte ha med mig överallt. Buhu.

Nu ska jag kolla till mina hasselbackspotatis som är i ungen, kotletterna med sambal oleksåsen är klar och väntar på att bli uppäten.

Ha en härlig kväll :) XO XO

Äntligen hemma

Nu har vi äntligen landat i Växjö efter en paus hos mamma i Åtvidaberg. Det känns skönt att vara "hemma" igen :)
Idag har jag mest pysslat med lite här hemma hos pappa, fixat lite och donat. Såg ju ut som värsta ungkarlslyan här så det var tur det kom en inredare och fixa lite. Haaaaaha
Nu på kvällskanten åkte vi och handlade lite god mat och tog ett varv med bilen runt stan för att kolla läget, och det var sig likt.

Nu ska vi titta på lite Gossip Girl, Bygglov, I huvudet på Gynning, Prison Break bla bla.
I morgon ska jag glassa runt och bara känna mig som hemma.

XO XO

13 januari 2008 - I´m not surprised

Bödabukten på Norra Öland, sommaren 2006
image5

Bilen var packad proppfull, allt var tipp topp. Vi hade ätit mat och fikat en snabbis för att komma iväg. Jag hade ringt både mamma och pappa för att säga att vi åker till mamma (i Åtvidaberg) idag och sover en natt innan vi fortsätter mot Växjö eftersom vi var lite senare än planerat och det blir mörkt så fort. Vi kramades i hallen och sa hejdå och skoja lite som vanligt att vi är väl säkert snart tillbaka, fast vi är borta på obestämd tid, för att inte farvälet ska bli så smärtsamt. Matte hade vart ute och satt på bilen för att den skulle vara varm tills vi hoppa in. Ulf och Ann-Louise följde oss ut och vi sa hejdå ännu en gång innan vi stängde bildörrarna och jag rätta till kudden bakom huvudet och la kexchokladen framför mig. ?Äntligen var vi på väg!?, tänkte jag. Vi satte i GPS:en och cd:n och bilen dog. Tvärdöd.

Det sorgliga är att jag inte ens är förvånad. Sist hade vi köpt 3 söndriga kylare och fick skjuta upp resan från dag till dag. Till slut beställde vi en ny från Mekonomen som inte kom när den skulle utan resan blev uppskjuten ännu längre..

Vid två startade bilen men då tyckte vi det var för sent att ge sig iväg och vi bestämde att vi skulle gå upp tidigt imorgon istället och försöka åka hela vägen till Växjö.
Konstiga saker jag kommit på som nästan är tecken på att våran resa var förutbestämd tills imorgon:
¤ Det toksnöade igår, skoterlederna blev fulla med snö och idag är det strålande sol, PERFEKT för en underbar skoterutflyktsdag! Det var menat att vi skulle få en sista underbar skoterfärd.
¤ Imorgon ska det vara halka och regn, det har regnat varenda jävelens gång vi har åkt så idag var helt enkelt inte rätt dag. Imorgon blir perfekt.(?)
¤ Sista kvällen här myser vi alltid framför tv:n med resten av familjen Andersson, igår satt vi på rummet hela kvällen och hade inget behov alls av att umgås innan hemresan, ikväll däremot har jag tillbringat heeela kvällen sen 17 där i soffan och myst.
¤ Ulf och Ann-Louise gick och la sig utan att säga ett ord till oss igår, det har aldrig hänt och absolut inte en sista kväll innan vi sticker iväg. Idag kom Ann-Louise och krama om oss nyss och sa gonatt.

Hoppas vi kommer iväg imorgon men jag är tveksam. Haha. Konstigt att man tappar hoppet.
Vi måste i alla fall gå upp toktidigt för jag ska passa Saga en stund kl. halv 8 och Matte ska skjutsa iväg Janne. Sen provar vi igen!

Just nu saknar jag min necessär, tandborste, duschgrejer och pyjamas som ligger utpackat i bilen. Imorgon får jag packa in det och rena kläder för jag måste duscha innan resan. Suck. Matte har i alla fall hämtat in täcken och kuddarna igen, iskalla!

Natti

12 januari 2008 - Dröm

image11


Inatt drömde jag något helt tokigt, vilket är väldigt vanligt när det gäller mig. Ett gamalt ragg höll på att disskutera om varför vi aldrig blev tillsammans och tyckte vi kunde bli det nu, plötsligt dök min gamla idrottslärare upp och såg risig ut. Han bar på en gitarr och knöla av sig strumporna. Jag frågade "Ska du ut och springa barfota i skogen och plinka på gitarren?" Jag tänkte själv att det där lät ju lika tokigt som det verkade. Sen fick jag en intuition om att hans fru hade lämnat honom, och då dök hon upp med en hund. Han blev tyst och fick hundvalpsögon och ville prata med henne, men hon sa att "jag jobbar nu jag har inte tid" Så gick hon och satt sig på marken en bit bort och gosa med hunden. Idrottsläraren satte sig precis bakom oss och sura. Sen börja verkligheten komma fram och hans fru skulle visa mig hur man ställde till med fest och fin dukning. Jaha, tänkte jag och lydde vad hon sa. Festen skulle vara ikväll för vem minns jag inte. Då kom jag på att "nej det går inte ikväll för vi ska på kalas hos Anna-Carin som fyllt år".

Vad får man allt ifrån? Detaljer som är så nogranna. TOK

Idag har vi vart i Bollnäs och slösat lite mer pengar. På vägen hem började det toksnöa så ev kan vi inte åka imorgon :/ Ska väl bli kanonbra skoterväder nu tänker jag..
Ikväll blir det som sagt kalas för Anna-Carin, alltid lika roligt att umgås med dem! :)

Jag saknar min vänner, usch vad alla är långt borta känns det som. Det ska bli så skönt att komma hem!
Ha en härlig lördag!
KRAM

http://helenajansson.bilddagboken.se/

11 januari 2008 - Everything changes

Jag, Aiff och Cass, en underbar dag som förändrade våra liv :)
image10

Ever wonder how long it takes to change your life?
What measure of time is enough to be life-altering?
Is it four years, like high school? One year?
An eight-week walking tour?
Can your life change in a month,
but when you're young, one hour can change everything.
Lucas, One Tree Hill

Idag hackade några puckon bilddagboken och en massa lösenord har lagts ut över internet. Som tur var hade inte jag blivit drabbad. Usch vad hemskt det måste vara, som om någon annan går rakt in i ens liv. De flesta har nog precis som jag, liknande lösenord på alla communitysidor, msn osv, så många olika konton ligger ute för allmänheten. Bankkonton, dagboksinlägg, tänk bara om de loggar in på min msn och börjar skriva skit till alla jag känner. Internet är en farlig värld där man kan bli utlämnad hur som helst. Fy bubblan, det finns människor till allt som jag brukar säga!

Livet kan förändras fortare än man anar.

Idag har vi varit på en tripp till Söderhamn för att bara spontant hitta på någonting. Vi handlade en Willow Tree-ängel som hette "Thank You" till Ulf och Ann-Louise för att vi ska åka på söndag och de låtit oss bo här så länge. En liten present till pappa blev det och varsin tröja till mig och Matte. Ikväll tänkte vi åka till Jonte och se på film, äta chips och bara ha trevligt. Imorgon blir det kalas För Anna-Carin som fyllt år i veckan. Sedan blir det äntligen Söndag och vi åker hem till mitt älskade Växjö! (ev en sväng till mamma på vägen ner.)
Ohh God what I´m looking forward to come home!

Kul Emelie att du blev inspirerad att skaffa en blogg, det är så roligt att läsa om era äventyr. Ellens och Thereses bloggar kollas regelbundet! Kul att ni alla har det så bra :) Jag saknar er, och är avundsjuk!

Emelies (USA) blogg: http://emelieelffors.blogg.se
och resdagboken: http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=170756&section=blog
Thereses Irlandsblogg: http://thereseerikssons.blogg.se
Ellens (Thailand och Vietnam) resdagbok: http://www.resdagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=197644&section=blog

Nu ska jag pinka, haha. Det kan jag väl inte skriva tänkte jag, och så gjorde jag det ändå.
Ha en trevlig helg alla underbara!

Love från mig

9 januari 2008 - One Tree Hill

image9

There are moments in our lives when we find ourselves at a crossroad, afraid, confused, without a roadmap. The choices we make in those moments can define the rest of our days. Of course when faced with the unknown, most of us prefer to turn around and go back.

Lucas, One Tree Hill

Idag kom äntligen de två första avsnitten av säsong 5. Jag blev väldigt skeptisk när det började utan resumé och med en text där det stod ?4 years later?. Jag älskade det livet de hade i de 4 tidigare säsongerna, unga, inspirerande, smarta tonåringar med stora drömmar, och man bara kände att de kommer lyckas. Plötsligt nu hade en del drömmar förverkligast, de var stora och splittrade. Usch vad likt verkligheten det blev. Jag kände igen mig för mycket och det blev personligt. Inte sådär underbar känsla av glädje och hopp som jag brukade ha när jag tittade. Allting kändes som bortblåst och hur skulle det någonsin kunna bli som förut?

Sen läste jag detta citat som Lukas sagt någon gång tidigare i serien. Vi kommer springa på många vägskäl i livet. Tusentals val ska göras som kommer att påverka hela ens liv. Jag blir rädd och förvirrad och skulle helst vilja att någon annan valde åt mig. Ännu mer hade jag nog velat gå tillbaka till allt som var förut. Tänk vad enkelt! MEN vad tråkigt. Inte vill man vara liten för alltid. Tänk vad underbart att ha möjligheten att påverka sitt liv. Jag har alla möjligheter i världen att komma dit jag vill med mitt liv och det är aldrig för sent.

Härmed lovar jag att ta tillvara på ?allt som livet ger och allting som jag kring mig ser?. (haha) Jag tycker det är fel att inte ta tillvara på chanserna, vi i Sverige har det så himla bra och det är nästintill vår rätt att göra det bästa av våra liv. Det finns dem som inte ens får chansen..

Jag ska göra någonting bra, för någon annans skull.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0