Idag på morgonen så kom Angelica som vanligt för att plocka upp mig och åka till jobbet. Det var snöväder och glashalt på vägarna. När vi åkt 5 min så står en kille i vägkanten med bilen i diket och ringer en vän. Vi åker 200 m till och från vänster svänger det ut en bil som alltså ska svänga ut på vår väg. Jag såg direkt vart detta skulle sluta och vips så hade jag sett min första liv levande avglidande av vägen. Plopp och han bara gled lugnt ner i diket.

Vi kom till jobbet och började med medlyssning, eftersom vi ska sitta i tele 2 by 2 imorgon eftermiddag vare tänkt. Efter en stund tar jag med mig två vänner och vi går för att äta mumsfrulle. Som vanligt tar Gunilla och jag så mkt så ?frukosttanten? skrattar åt oss och idag erbjöd hon oss att låna en bricka. Med 2 juiceglas, en mugg varm choklad, en mugg kaffe, två runda mackor och 2 rostade plus en aprikosyoggi var så tassa vi upp en våning för att sätta oss till ro. Jag brände mig på tungan på den där jäkla chokladen, som alltid. Jag ansåg att det var bäst att lugna sig med den så jag åt glatt upp allt det andra först. På slutet kom jag på att ?just det, jag har ju chokladen kvar?. Jippij. Skitvarm fortfarande? Suck. Satt och veva lite med skeden för att det skulle svala snabbare och tack och lov för det. Glid glid glid NEJ! ?Splash? ner i knät, chokladmjölk över hela mig och skratt så höga som eifeltornet. DET HÄNDER BARA BARA BARA MIG! Det rann längs stolen och jag kände en varm blöt känsla över hela mig. (misstolka ej!) Akutringning till världens bästa Matte som kommer så fort han kan, med 3 olika par linnen, 2 olika t-shirtar, 2 jeans, en jacka, ett par trosor och strumpor. Ehhhh?

På eftermiddagen tvingade jag mig själv att börja ta mina första samtal, eftersom jag ville börja med ett proffs bredvid mig. Det börjar en en kille som ville prata med en tekniker om att koppla in boxerkortet till datorn(?). Fortsatte med en gamal skåning som pratade i mjölpåsen. Nästa fråga var en som inte ens proffset kunde svara på. Sen ringer det en finne som grädde på moset och jag trodde jag skulle bryta ihop. Jises.

Efter jobbet mötte jag Matte, Ulf och Ann-Louise och gjorde lite hemliga saker. Sen gick jag på stan och handla bla. ett par byxor, efter det hämta jag upp Thea och vi tog sälle hem till henne där hon friserade till min bullfrilla igen. :) Matte plockar upp mig efter ca en timme. När vi kommit till Bergvikbron så säger det ?PANG POFF SKRAAAAAAAAAAP?. Vi rullar fram till där vi kan stanna och ser att hela motorn ramlat ner :S Ringer hem till Ulf som får komma och bogsera hem oss. Vi lånar Mazdan inte ens en gång i månaden men självklart ska det hända OSS, MIG just IDAG på denna jävla braiga dag.

Sist men absolut inte minst så står maten färdig på spisen när vi kommer hem (konstigt efter den tid det tog att komma hem) med en go ?salladsblandning? bredvid. Mums tänkte jag och fick syn på den sista fetaostbiten i salladen. Yes dagens lycka, fetaost kan verkligen pigga upp tänkte jag. GISSA OM DEN TOG ETT SKUTT NÄR JAG PETA PÅ HAN OCH HOPPA NER I GOLVET. Bara den, den sista?. En helt vanlig dag i mitt liv.