Jag vet en sak jag alltid vetat att jag gör som jag inte vet om det är positivt eller negativt. Oftast negativt för mig själv, men samtidigt kanske en bra egenskap gentemot andra. Empati, medkänsla, sympati..
Jag gråter rakt ut för saker som jag varken kan göra någonting åt, som kanske inte ens är verklighet och dessutom saker som inte ens berör mig över huvudtaget. Men någonstans berör det ju ändå mig, eftersom jag blir påverkad.

Ibland undrar man vad det är för värld vi lever i. På sista tiden har det hänt så otroligt mycket otäcka saker som man inte ens trodde kunde hända, i verkligheten. Om det finns en Gud, hur sjutton kan han/hon då låta dessa saker inträffa. Lilla Englas familj har sagt att de vill att hon ska minnas med ljus och kärlek, att vi ska gå tillsammans och stötta varandra i sorgen. Tänk att något så obeskrivligt hemskt ska behöva inträffa för att vi ska stanna upp och tänka efter och vara rädda om och tacksamma att vi har varandra.

Tillbaka till något jag påverkats enormt av. Det var tsunamin på annandag jul 2004. Tårarna rann till och från under flera veckor. Till en början med så hade jag ingen aning om att någon jag kände ens var i Thailand under den perioden. Trots detta följde jag varje nyhetssändning, läste varje artikel och ville bara kunna påverka. En sorglig dag någon dag efter händelsen så lyssnade jag på radion. Sveriges Radio efterlyste folk som ville gå på stan under julhandeln och samla in pengar efter händelsen. Jag kastade mig på telefonen och bokade in mig och sa att jag drar med mig en till. Det var inte många människor som tvekade att lägga i en slant i börsan den dagen. Händelsen engagerade alla och plötsligt hade vi gått ihop och skänkte hellre våra slantar än att handla upp dem på någon skruttig mellandagsrea. Människor proppa ner 500-kronorssedlar och slantar så vi fick tömma börsorna flera ggr om. Den dagen var kanske en av de bästa i mitt liv. Det var total lycka för varje krona någon stoppade i börsan. Jag och min kompis sprang gågatan upp och ner tiotalsggr för att samla in så mycket pengar som möjligt. Kunde jag påverka på något sätt så skulle jag göra det stort.

Tänk att sådana otäcka, enorma händelser ska ske för att vi ska få upp ögonen och börja kämpa tillsammans för en bättre verklighet. Okej nog med deeptalk näsan börjat snora.. haha.

Fy vad hjälplös man känner sig, man kan bara hoppas och lita på att de som har inflytande och pengar gör allt som står i deras makt för att förhindra/förbättra/förebygga sånt där som bara inte får hända, i verkligheten.